I denna uppsats har vi beskrivit och analyserat befintlig traditionell ekonomistyrning hos små och medelstora svenska business-to-business tjänsteföretag och diskuterat förutsättningar för utformning och implementering av en modern verksamhetsstyrning. Undersökningen genomförts som en fallstudie av sex företag och presenteras med hjälp av en enklare modell, som återger företagets syn på strategier och ledningsfilosofi, organisationsstruktur samt ekonomistyrning.Vi har kommit till slutsats att storleken och tjänsteinriktningen är avgörande faktorer inom gruppen vid val av ekonomistyrningsmodell. Det förefaller så att företagen använder sig av den traditionella ekonomistyrningen, vilket ger ett stort utrymme för implementering av nya utvecklingslinjer. Avslutningsvis föreslår vi de moderniseringar, som skulle kunna leda till modern verksamhetsstyrning..

Strategisk rörlighet är ett begrepp som används frekvent i dagens moderna insatsförsvar.Men vad är strategisk rörlighet egentligen? Räcker det att införskaffa modernatransportflyg för att insatsförband ska ha strategisk rörlighet? Denna uppsats har till syfteatt visa på att strategisk rörlighet är ett komplext begrepp. Ämnet är angripet med ensystemvetenskaplig teorianknytning och genomförs som en kvalitativ deskriptiv metod.Den teknik som används för insamling av data är litteratursökning. Det är trefrågeställningar som behandlas: Är Sverige som nation i behov av förmågan och/ellerfunktionen strategisk rörlighet, Vad är strategisk rörlighet samt Finns det någon skillnadmellan funktionen och förmågan strategisk rörlighet och i så fall vad består den i?Strategisk rörlighet visar sig vara ett komplext begrepp som täcker ett stort område alltifrånvilka transportresurser som behövs, till att enheter behöver vara interoperabla för att intebara kunna transporteras utan för att kunna verka tillsammans med andra länders enheter.Resultatet är att Sverige är i behov av förmågan strategisk rörlighet, att strategisk rörlighetär ett system av transportkapaciteter, materiel och utrustning samt personal och kompetens,att strategisk rörlighet är en förmåga och inte en funktion..

SammanfattningExamenstitel: Tillämpning av balanserat styrkort i offentlig verksamhetsstyrning: En fallstudie av Folktandvården i Stockholms län Seminariedatum: Den 14 januari 2010 Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 högskolepoäng Författare: Thomas Borgmäster och Marcello Longo Handledare: Sune Tjernström, universitetslektor Nyckelord: Verksamhetsstyrning, balanserat styrkort, offentlig sektor, Folktandvården. Målgrupp: Intresserade av offentlig verksamhetsstyrning och styrmedlet balanserat styrkort. I synnerhet de som intresserar sig för att implementera balanserat styrkort i offentlig regi. Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera verksamhetsstyrning inom Folktandvården i Stockholms län. Varför används det balanserade styrkortet och på vilket sätt tillämpas det? Metod: En fallstudie har genomförts, byggd på empiriska data insamlade genom semistrukturerade intervjuer samt tolkning av interna dokument.

Uppsatsen behandlar hur ledarskapet påverkas då företaget övergår från traditionell ekonomistyrning till modern verksamhetsstyrning. Utifrån syftet formulerades tre hypoteser, vilka är följande:Hypotes ett: Ledarskapet är anpassade till ekonomistyrningen, då denna används som ett styrverktyg för att nå företagets mål. Då styrningen närmar sig den moderna verksamhetsstyrnignen, blir ledarskapet en integrerad del i styrningen och en mjukare ledarskapsstil formas. Hypotes två: Kraven på ledaren ökar genom att den moderna verksamhetsstyrningen genererar ett behov av ett helhetsperpektiv - det krävs en strategisk överblick samt att den ekonomiska styrningen balanseras med ett medarbetarperspektiv.Hypotes tre: Ledarskap är integrerat med övriga styrmedel, då det påverkas och kräver förändring i takt med att de andra delarna - strategi, organisationsstruktur och styrsystem - ändras..

Uppsatsen behandlar hur verksamhetsstyrning på Nordeakontor kan ha påverkats av lågkonjunkturen 2009. För att studera detta har vi valt att göra en fallstudie på två av Nordeaskontor i Uppsala. Vi har besökt ett privat- och ett företagskontor för att se hur de kan ha påverkats av finanskrisen 2008 och den efterföljande lågkonjunkturen. För att få en bättre helhetsbild har vi valt att utföra intervjuer av medarbetare på olika nivåer på kontoren.Teoretiska ansatsen grundar sig på hur konjunkturer i allmänhet påverkar och förändrar företagens verksamhetsstyrning samt hur dessa förändringsprocesser sker. Enligt teorin, bör företagens verksamhetsstyrning anpassa sig till sin omgivning för att kunna utforma strategier och mål, samt att den bör förändras utifrån konjunkturläget.

Denna uppsats behandlar hur strategisk styrning tillämpas i svenska hög kompetenta tjänsteföretag. Syftet är att hitta samband mellan strategisk styrning och företagens prestationer. Studien har ett analytiskt synsätt vilket baseras på en telefonenkät med 100 slumpvis utvalda datakonsultföretag där svarsfrekvensen uppgick till 52 procent. Studien har ett deduktivt angreppssätt och utgår från teorier som behandlar strategisk styrning samt tidigare studier inom detta område. Studien fann att strategisk styrning tillämpades av datakonsultföretag och att det inte fanns någon större skillnad mellan företagens storlek och tillämpningen av strategisk styrning.

Vår uppsats styrker teorin att företag formulerar sin strategi utifrån analys av konkurrenskrafterna i branschen. Vi kan också spåra påverkan från ägarnas avkastningskrav och från andra intressenter, som staten via presstödet. Ekonomi- och verksamhetsstyrning påverkas i hög grad av vald strategi..

Bakgrund: Under de senaste decennierna har den offentliga svenska sjukvården genomgått stora förändringar. Ett av de begrepp som implementeras är Lean Healthcare. Begreppet bör ses som en filosofi och strategi. Verksamhetsstyrningen bör anpassas efter vald stra-tegi, som exempelvis Lean Healthcare. Det finns dock inte en universell metod för hur styrningen bör anpassas efter Lean Healthcare, utan styrningen bör vara individuellt anpas-sad.Syfte: Syftet med denna studie är att genom att studera sex sjukhus utreda hur sjukhusens verksamhetsstyrning stödjer strategin Lean Healthcare.Metod: Vi uppfyllde vårt syfte genom att göra en multipel fallstudie på sex sjukhus tillhö-rande två landsting, Skåne och Jönköping Vi har intervjuat personer med olika befattningar på sjukhusen för att skapa oss en uppfattning om hur Lean Healthcare stöds i sjukhusens verksamhetsstyrning.

I dagens konkurrenssamhälle bestäms framtiden för företag av medarbetarnas produktivitet och prestation. Syftet med denna studie var att undersöka hur strategisk ekonomistyrning kan påverka försäljning av tjänster inom finansiell sektor. Fokus låg på att ta reda på hur eventuella skillnader i styrningen kunde påverka försäljningsresultatet. Ekonomistyrning är ett mångfacetterat och komplext fenomen, varav en kvalitativ studie var passande. Studien genomfördes som en fallstudie på ett tjänsteföretag verksamt inom finansiell sektor.

Globaliseringen ställer större och större krav när det gäller verksamhetsstyrning på stora organisationer. Det är viktigt att alla inom organisationen arbetar mot samma mål trots alla olikheter. Forskning av bl.a. Henry Mintzberg visar att ledningen endast kan påverka styrningen till ca tio procent, återstående del blir en framväxande strategi. Syftet med studien är att jämföra objekten när det gäller organisationsstruktur, ledningsstil, företagskultur, belöningssystem, affärsidé, vision, strategi samt formellt styrningsverktyg.

Verksamhetsstyrningens utformning och implementering har betydelse för att företag skakunna driva sina tillverkningsprocesser på ett framgångsrikt och effektivt sätt.Utlandsetableringar är idag förhållandevis vanligt på allt mer globaliserade marknader. Det vivill veta är om det finns variationer i verksamhetsstyrningen i en koncern som har produktioni Sverige och utlandet. I den mån variation finns försöker vi dessutom förklara den. Vi väljeratt fokusera ett antal styrmedel som är erkänt viktiga. Vår uppsats fokuserar ett antal relevantafaktorer som kan påverka skillnader i verksamhetsstyrning mellan länder.

Uppsatsen syftar till att studera hur verksamhetsstyrningen på fyra utvalda företag ser ut i goda och dåliga tider. Vi har använt oss av ett kvalitativt angreppssätt genom ställda enkätfrågor till chefer samt en chefsrekryterare. Angreppsättet är även abduktivt då vi växlar mellan empiri och teorier. De utvalda företagen är placerade i Brandingers modell över planeringssituationer för att sprida dem enligt kriterierna "föränderliga affärsförutsättningar" och "lätthet att förändras". Vi har kommit fram till ett antal hypoteser som visar på tendenser att mer förändringsbenägna företag förändrar sin verksamhetsstyrning i större utsträckning.

Den nya globala försvarsmakten ställer nya krav, inte minst på logistikkedjan där avstånden ökar och förutsättningarna för insats inte är lika klara som under det kalla kriget. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka krav ur en doktrinär synvinkel som kan komma att ställas på logistikkedjan på strategisk nivå kopplat till en strategisk rörlighet vid en framtida Svensk insats. Som empiri i uppsatsen används de doktriner och reglementen som finns i Sverige och i NATO som avhandlar logistikkedjan på strategisk nivå och strategisk rörlighet. Samt en fallstudie från Operation Iraqi freedom för att exemplifiera de krav som kan komma att ställas på logistikkedjan på strategisk nivå. Uppsatsens metod är deskription och fallstudie där fallstudien exemplifierar de problem som kan komma att uppstå.

Verksamheten är i behov av en mer balanserad styrning jämfört med nuläget i form av ett bantat balanserat styrkort, med fokus på enbart ett till tre mått per perspektiv. Detta då ett fullvärdigt styrkort kommer att ta för mycket tid i anspråk från ledningsgruppen, som bör lägga sin fokus på att bygga marknad, ta hand om den växande organisationen och arbetet med certifiering enligt ISO 17020. Ett väl avvägt balanserat styrkort bör dock kunna användas som hjälp i det strategiska utvecklingsarbetet liksom i den löpande styrningen..

Bakgrund och problemformulering: Revisions-­ och konsultbyrån Grant Thornton genomförde i september 2008 en undersökning med 400 VD:ar i svenska företag. Resultatet visade att svenska företag är tämligen duktiga på att kunna fo?rutspå omvärldsförändringar men att det alltför sällan leder till någon form av strategisk planering och handling. Företagets Chief Financial Officer (CFO), som ansvarig för ekonomifunktionen och som den med bäst insyn i företagets finansiella ställning, har en nyckelroll i företagets förmåga att hantera omvärldsförändringar. Det är därför vitalt att CFO arbetar strategiskt och kan vidta snabba åtgärder vid behov och därmed inte bedriver en reaktiv styrning där åtgärder vidtas först när problem redan har hunnit uppstå.